Livet på landet inte livat men nödvändigt för-vår existens.

Vanligtvis tillbringar jag helst fritiden på sjön men där är man ju lite väderberoende.

Men lite omväxling förnöjer så ibland åker jag upp till Dalsland och minns varifrån maten kom förr.

Nu mera importerar vi ju det mesta av det vi äter men lite finns fortfarande som närproducerat.

Här lär det bli lite kött men inte så räcker till särskilt många mer till för att hålla landskapet öppet.

Tur att de finns så många som rider, i annat fall hade nog hästen varit utrotningshotad och det hade ju varit tråkigt.

Även fåren hör till för att hålla landskapet öppet på en liten gård (månskensbonde) gör även han nytta i landskapsvården.

Så han statsbon som förirrat sig ut i spenaten.

BORTA BRA MEN HEMMA BÄST.